Från verkstadsgolvet till projektledning, från postade ritningar till digitala projektportaler. Under närmare fyra decennier på Bröderna Eddings Smide har Torgny Stolt sett både företaget och smidesyrket förändras. Men det viktigaste är fortfarande detsamma: yrkesskickligheten, kvaliteten och viljan att ställa upp för varandra.
När Torgny färdas genom Stockholm passerar han ofta byggnader där han själv har varit med och arbetat. Trappor, räcken, hisschakt och bärande stålkonstruktioner finns kvar som spår efter ett långt yrkesliv.
Hemma har det nästan blivit ett stående skämt. Efter alla år har hans fru fått höra många berättelser om platser där Eddings har varit med och byggt.
– Efter så lång tid på Eddings har man hunnit vara på en hel del ställen, säger Torgny.
I den här artikeln
Vägen från Örebro till Eddings
Torgny kommer ursprungligen från Örebro. Där arbetade han som smed på en pappersmassafabrik och fick en bred praktisk erfarenhet. När han flyttade till Stockholm i mitten av 1980-talet fanns det gott om arbete. Han sökte flera smidestjänster i Järfälla och började därefter på Eddings.
Han arbetade först som smed men fick snart en arbetsledande roll. En viktig kollega under de första åren var den erfarne smeden Jonte, som lärde honom mycket om yrket.
De erfarna smederna förde kunskapen vidare genom det dagliga arbetet. Genom att se hur andra smeder gjorde, ställa frågor och successivt ta ansvar för mer krävande uppgifter utvecklas man som mest. Det är också det råd Torgny i dag vill ge till yngre smeder:
-Var observant och frågvis. Man lär sig genom att titta på hur andra arbetar, vara intresserad och försöka förstå varför de gör på ett visst sätt.
Ett företag byggt på hantverk
När Torgny började drev bröderna Kjell och Tore Edding företaget. Deras far Einar grundade verksamheten i ett garage i Spånga.
Ett av företagets tidiga arbeten var att tillverka en anordning för att lyfta oljefat upp på lastbilsflak. Det var en praktisk lösning på ett konkret problem, vid en tid då dagens lyftutrustning och tekniska hjälpmedel inte fanns.
Torgny beskriver Einar som en företagsledare av den gamla skolan – en traditionell fabrikör som gärna bar kostym.
När Kjell och Tore tog verksamheten vidare levde mycket av faderns syn på företaget kvar. Kjell ansvarade främst för projekten och ekonomin och hade under många år en imponerande överblick över verksamheten. Tore hade en bredare praktisk roll och hjälpte till med bland annat transporter och arbetet på gården.
Kontoret skötte länge administrationen traditionellt med papper, pärmar och nära personlig kontakt. I verkstaden låg man samtidigt långt fram. Smederna skulle ha bra utrustning och rätt förutsättningar för att kunna utföra ett arbete av hög kvalitet.
Det var den företagskultur Torgny blev en del av: en verksamhet där hantverket, kvaliteten och medarbetarnas kunnande stod i centrum. Mycket har förändrats sedan dess, men respekten för yrket har levt vidare.
Ett historiskt uppdrag – bärgningen av DC-3:an
För Torgny är möjligheten att följa hela processen en av de bästa delarna av yrket – från den första ritningen till tillverkning, transport och färdigt montage.
– Det roligaste är att se resultatet när allt är klart. Då känner man att man har gjort nytta.
Under åren har det lett till många olika arbetsplatser och några mycket ovanliga uppdrag. Ett av de mest minnesvärda var Eddings medverkan inför bärgningen av den svenska DC-3:an. Ett sovjetiskt jaktflygplan sköt ner planet över Östersjön 1952, och därefter förblev det försvunnet i mer än 50 år.
En privatfinansierad sökgrupp hittade vraket på Östersjöns botten 2003. Efter så lång tid i vattnet var flygplanskroppen mycket skör, vilket gjorde bärgningen till en komplicerad uppgift. Den behövde stöttas underifrån för att kunna lyftas utan att skadas ytterligare.
Enligt Torgny deltog Eddings i tillverkningen av en stor ramkonstruktion. Bärgningsteamet skulle föra in konstruktionen under flygplanskroppen så att den kunde bära vraket under lyftet. Han minns hur Eddings utförde delar av arbetet på kajen vid marinbasen och det sista arbetet på ubåtsräddningsfartyget HMS Belos.
Uppdraget skilde sig från företagets vanliga arbeten. Den här gången handlade smidet om att hjälpa till att bevara en viktig del av svensk historia.
Natten till den 19 mars 2004 lyfte besättningen på HMS Belos flygplanskroppen ur Östersjön. I dag finns vraket på Flygvapenmuseum i Linköping.
Uppdraget är ett av många exempel på vart arbetet på Eddings kan leda: från vardagliga smidesarbeten till projekt med en alldeles särskild plats i historien.
Samma yrke i en ny tid
När Torgny började på Eddings kom kunder ofta direkt in i verkstaden och frågade om hjälp. Ritningarna kom med posten eller med bud, medan de idag oftast kommer digitalt.
Även kraven på dokumentation har förändrat vardagen. När Eddings började arbeta med certifiering omkring 2014 var flera i verkstaden till en början tveksamma. För en smed som tidigare var van att arbeta praktiskt kunde alla nya papper och kontroller kännas långt ifrån själva hantverket.
Med tiden blev nyttan tydligare. Kontrollerna gör arbetet säkrare, skapar spårbarhet och minskar risken för fel och haverier.
Trots alla nya system är det också den praktiska erfarenheten som hjälper Torgny att avgöra om en idé fungerar i verkligheten. En konstruktion ska inte bara se rätt ut på ritningen. Smederna måste kunna tillverka konstruktionen i verkstaden, få ut den till arbetsplatsen och montera den under de förutsättningar som råder där.
När Torgny 2017 gick över till en mer renodlad roll som projektledare tog han med sig sin praktiska erfarenhet. Kunskapen från verkstaden är fortfarande ett av hans viktigaste verktyg och hjälper honom att se hela processen – från den första lösningen till den färdiga konstruktionen.
Eddingsandan ska leva vidare
Under sina år på Eddings har Torgny upplevt både starka och mer utmanande perioder i byggbranschen. Genom förändringarna har företagets yrkeskunnande, kundrelationer och sammanhållning varit viktiga för kontinuiteten.
När Lundgrens tog över fick Eddings fler projektledare, nya digitala system och tillgång till kompetens som tidigare inte hade funnits i verksamheten. Samtidigt kunde Eddings behålla sitt namn, sin verkstad och sina egna kundrelationer.
För Torgny är det viktigt att också den kultur som vuxit fram på företaget får leva vidare. Eddings har under de flesta år haft mellan tio och tjugo anställda. Det har bidragit till en familjär känsla och en arbetsplats där medarbetarna hjälper varandra när det behövs.
– Killarna ställer upp, säger Torgny.
Han återkommer till att den mentaliteten har funnits på Eddings under nästan alla hans år på företaget. När ett arbete behöver bli färdigt hjälps man åt och löser uppgiften tillsammans.
I dag har gemenskapen fått ett eget namn: Gärngänget. Efter att Lundgrens tog över Eddings började medarbetarna använda namnet Gärngänget. När projektledaren Adam skrev namnet med G fick den speciella stavningen leva vidare. Namnet är nytt, men enligt Torgny beskriver det en sammanhållning som har funnits på företaget betydligt längre.
Inför framtiden hoppas Torgny framför allt att ryktet om den duktiga personalen ska leva kvar. Företaget är känt av många och en stor del av kundernas förtroende har byggts genom yrkesskicklighet, personliga relationer och arbeten som håller hög kvalitet.
Företaget kan byta både maskiner, system och ägare. Men sammanhållningen, yrkesskickligheten och viljan att göra ett bra jobb är fortfarande kärnan i det som Torgny beskriver som Eddingsandan – och i Gärngänget.
